När jag första gången lyssnade på "Lux Mundi" med schweiziska SAMAEL trodde jag att jag hade fått fel nedladdningsfil. Den mörkt stötiga och ganska kantiga sången till den väldigt maskinellt uppstyrda versen på inledningsspåret "Luxferre", gjorde mig övertygad om att det var tyska RAMMSTEIN jag hörde. När så den mäktigt pompösa refrängen kom hörde jag att det nog ändå var SAMAEL jag lyssnade på.

Jag har i ärlighetens namn inte haft järnkoll på bandet sedan 1996 års "Passage", men de har alltid skymtat förbi lite i bakgrunden genom samlingsskivor och liknande. Jag blev ändå lite förvånad över den nya plattans tillbakagång till de mer industriella tongångarna, till skillnad från "Above" (2009) som i sin tur var mer en tillbakagång till de tidigare plattornas blackmetal röj. Detta på gott och ont samtidigt, då jag är lite gladare i det senare men ändå tycker att deras industriella gothmetal absolut också är värd att låna ut ett öra eller två till. Det är nästan två olika band kan man säga om man vill göra det enkelt för sig, men vilket ändå förvirrar en i slutändan.

Nu är "Lux Mundi" ändå i jämförelse med till exempel svenska PAIN en hyfsat bra platta om än lite enformig i sin helhet. Vorph (sång och gitarr) stånkar på i ganska lika tonläge hela plattan igenom och låtarna saknar lite egna identiteter. Och arrangemangen som i stort är uppbyggda av Xy (programmering och keyboard) lider av samma sjukdom. Det blir så att säga jämntjockt för att uttrycka sig milt. Men i mindre doser som tre till fyra låtar åt gången så blir det bra, till och med riktigt bra.