Jag minns min barndom – min musikaliska barndom. Sverige var ett isolerat land utanför EU där ett barn som jag presenterades för musik genom syskon och Okej-redaktionen. I detta omhuldade folkhem dök en fara upp vid horisonten, rocken.

För mig var det en metafysisk livsfara. De vuxna sa att satan dessutom kunde visualisera sig i min verklighet. Som hårdrock. Musiken sågs i samhället precis som våldsvideon som en direkt korrelation mellan ungdom på glid, samhället i förfall och satan. Så när Danne i klassen klottrade ned KISS på sin bänk i blyerts förklarade vår fröken myndigt för oss alla att de dubbla s:en i KISS sannolikt stod för den nazistiska organisationen SS. Vi köpte det rakt av för att senare i livet inse det absurda i påståendet ska sägas. Lögnen om KISS som nazister var symptom på moralpanik utom alla gränser. De vuxna ville så väl att de utan att tveka en sekund ljög för oss barn. Men vuxenvärlden glömde en sak, en mycket viktig och visade det sig i ett senare skede ödesdiger regel. Ju farligare något betraktas av den äldre generationen desto sugnare blir deras barn att betrakta varningarna som lockelser.

När W.A.S.P. skulle komma till Sverige var temperaturen på moralpaniken nära en härdsmälta. Bilderna på Blackie med en sågklinga i skrevet kan idag vara både skrattretande och oskyldiga. Men inte då, långt ifrån. W.A.S.P. var djävulens påfund. Våra föräldrar fasade över en grupp som enligt Barnjournalen åt rått kött, styckade kvinnor och sjöng om promiskuös sex. Resultatet lät inte vänta på sig. Runt om i Sverige tejpades det upp bilder på dessa satans hantlangare och konserterna såldes givetvis ut. Vuxenvärlden kunde inte stoppa det som komma skulle.

I slutet på åttiotalet och början på nittiotalet hade barnen vuxit så mycket att de själva kunde handla folköl och spela gitarr. En våg drog fram över Sverige som vi aldrig kom att hämta oss helt ifrån; dödsmetallvågen. Hem Och Skola hade fatalt misslyckats i sin agenda. Sverige hade skapat ett nytt musikunder, vi hade blivit en hårdrocksnation att räkna med och är så än idag.

Hur ligger landet idag? Vi kör spinning till IRON MAIDEN och Aftonbladet ger plus till de snyggaste hårdrockströjorna. där den uttalat satanistiska gruppen WATAIN tilldelades tre plus med hänvisning till “lite plottrigt bildspråk” på tröjan. Ungdomar har ändlösa möjligheter att ta kontakt med sina likasinnade via internet och musik är aldrig långt borta. Så långt allt gott och väl kan man luras att tro.

Jag fasar över den här utvecklingen och jag menar det. I alla tider har rocken och metallmusiken setts som en omvälvande farlig kraftfull musik. Det farliga har varit det som lockat de talanger som vi idag kan njuta av att välja att ta upp gitarren eller sätta sig bakom trumsetet. Hur alternativt och farligt kan WATAIN ses som då deras spelningar bevittnas av hipsters som vill spana in det senaste heta tipset från Strage på DN? När medelålders skattebetalande män med rotavdrag i sin deklaration börjar fylla varje moshpit runtom i Svea rike tror ni verkligen att vi kommer att kunna få fram ett nytt ENTOMED eller DISMEMBER?

Så jag vill bara uppmana alla ni som har barn och uppfostrar dem. Skräm dem lite. Försök lura dem. Göm undan ”Killers”-skivan med IRON MAIDEN och förklara att Eddie är en bild av Satan. Få tonåringen att experimentera med vinylspelarens möjligheter att spela en skiva baklänges genom att få dem att tro att djävulen talar på BLACK SABBATHs intro. Det är på era axlar som hårdrockens fortlevnad vilar, tänk på det nästa gång ni tvekar inför tanken på att skrämma era barn!