| MOB 47, DISKONTO, MASSGRAV: Live på O'Learys, Uppsala, 25 augusti 2007 |
| Skriven av Claes Wiberg |
| Skapad 2007-08-26 21:41 |
|
Ola i MASSGRAV. Skägg är rått och tufft!
Detta om detta. Gamla råpunxen i MOB 47, i sammanhanget halvgamla DISKONTO och Stockholms MASSGRAV. Såg i ärlighetens namn mest fram emot MASSGRAV och främst DISKONTO – jag är nämligen en korkad hårdrockare som inte fattar bättre, och därmed tycker att många mer sentida käng- och råpunksakter är långt mycket bättre än MOB 47 - fast man var ändå nyfiken i en strut på åldringarna. MASSGRAV inledde kvällen. Som andra låt pyrde de av den fantastiska "Ett korståg mot långsam käng"; med de nästan fånigt coola förstaraderna "åtta versriff - åtta JÄVLA versriff!", som en känga åt punkband som spelar "långsam och tråkig musik". Jag gillar MASSGRAV som fan - och låt er inte luras av deras lite småspexiga låttitlar; finns mer tanke än så bakom dem. Ola Glöggskägg (sång och bas), Norse (gura och sång) och Indy Grinder (bibliotekarietrummor) framförde styckena felfritt, men det var för mycket pauser och brist på fokus. När de väl manglar så är de ju pärla likt aset, men på en punkspelning vill man inte ha en tio minuters paus efter bara ett par låtar (fast det var 'la lite teknikstrul också). Mera fokus nästa gång! Kul med "trumsolot", förresten (2 minuter d-takt, haha!) - och covern på bögpunkarna LIMP WRISTs "We love hardcore boys - we love boys hardcore", som döpts om till "Vi gillar hårda killar - vi gillar killar hårt"! DISKONTO då, apropå hårt slående killar. Enligt mig Sveriges bästa råpunk sedan TOTALITÄR-cd:n på Finn Records - och jag tycker nog banne mig bättre om DISKONTOs senaste tre vax, lik förklistrat. De flesta av medlemmarna är farsor vid det här laget - det är bara att hoppas att de inte ballar ur och skiter i bandet, för det här är Sveriges bästa punkband. Gitarristen och originalmedlemmen Martin Altemark har växt med uppgiften genom åren, och i Jonas Godske (ex-DISMACHINE, NOJSBOJS, sessionbankare för ARSEDESTROYER, DOWNWARD SPIRAL m.fl.) har de antagligen Sveriges bästa råpunktrummis – eller kanske rentav en av världens bästa? Jonas hoppade in bakom pukorna på en del spelningar man själv gjorde för en sisådär tio år sedan, och han var skitbra redan då. I dagsläget är karln helt makalös. 
DISKONTO: Rikard manglar bas. Steffe önskar att han haft KING DIAMONDs benknote-stativ till micken.
MOB 47 var aptajta och så, men det går inte att frångå det faktum att DISKONTO sopar banan med dem. Inte så konstigt kanske - de har haft mer tid på sig att fila på punkskriveriet, och DISKONTOs texter är såååå mkt mer än vad MOB presterade på tiden det begav sig. De har dessutom alla de där (salong-)finesserna som gör upplevelsen lite extra speciell. Men, histerielös ungjävel som man är, så har MOB har aldrig varit några favoriter hemma hos mig. Gillar hastigheten dock, och det var förvånansvärt vitalt för att vara en återförening. Allt som allt: MASSGRAV och MOB 47 var helt okej, men DISKONTO 
Åke Henriksson i MOB 47.
JH: "Är det [skandalskådisen] Örjan Ramberg som ni har samplat i början på 'Spräckt skita i piketen'?" Ola: "Nej, det är någon annan. Från den där filmtrilogin..." JH: "OK, men ni borde fanimej börja sampla Örjan Ramberg." (Går därifrån) Den oefterhärmlige H. Sundin (UNKINDS, m.fl.) berättade senare på kvällen, för en snubbe i baren, att han skrivit hela första CLAWFINGER-plattan. Under pseudonym. För att få ett break från dansbandslivet. Något sådant. I Uppsala är allt sig likt, med andra ord. MOB 47 - officiell MySpace |
